Åh har läst ut den härligaste boken om Peder Fredricson. Total memory lane för mig. Jag var riktigt berörd flera gånger och hade tårar i ögonen vid ett tillfälle. Hela första delen i boken är min tonårstid! Alla dessa träningar, tävlingar, läger, tränare, personligheter, tävlingsplatser, ryttare, föräldrar, vänner. Att läsa boken var som att flyttas tillbaka till tiden mellan 1990-2000 i princip. Sedan har ju Peder och Lisen (som är gudmor till Ivar) haft en magisk resa och gjort ett fantastiskt jobb med alla sina hästar. Att hålla sig jämn i världstoppen kräver enormt mycket. All respekt. Jag fick gåshud när jag läste OS och EM-kapitlen. Boken hittar du här adlink. NU - havrelatte och garderobsrens. Idag kommer min kompis Marika förbi och hennes dotter är exakt två år yngre än Isabella = perfekt att ärva alla urvuxna kläder och leksaker! KRAM
