Dags igen - intervju med Jaxy! Hej Jaxy, vad tror du om en liten intervju med dig? Jo man tackar. Jag känner mig mest tjock och bortglömd. Nej men va? Berätta Jaxy, hur kommer det sig? Jo min matte bestämde tillsammans med min uppfödare Annika att jag skulle få valpar. Det gjorde dem redan när jag var liten valp och tydligen var det denna sommar det skulle ske. Jag säger bara - INGEN har pratat med mig om det här påhittet. Men att få valpar är väl kul? Hallå där, jag ligger här hemma och svettas i soffan - stor tung och sur medan resten av familjen roar sig i Europa. Det är ju MINA jaktmarker. Jag har ju till och med kille i St Tropez. Och Gstaad när jag tänker efter. Alla älskar ju mig. Är de pappa till valparna? Nej det är Kicken. Det är min svenska kille. Tydligen. Väldigt manlig måste jag säga. Så när kommer valparna då? Ja någon gång i början/mitten på augusti är det tänkt. Men då är det ju ett tag kvar, så stor mage har du väl ändå inte än? Nu tycker jag att du är insinuant. Jag är väldigt gravid och så är det med det. Jag kan knappt gå längre faktiskt. Än mindre jogga. En liten tur runt området är precis vad jag mäktar med i mitt tillstånd. Okej Jaxy, jo men låt mig säga så här - det kommer att bli värre. Snart kommer du inte ens upp i soffan själv. SAY WHAT? Fy så deppig jag blev nu. Jag är lite orolig över min figur också. Har hört mycket på stan om att den blir lite sådär efter ett gäng valpar. Jo men Jaxy det behöver du inte fundera på. När valparna är ute är du så lycklig så en liten valk här och där är det sista du kommer att tänka på. Vi får väl se. Just nu känns allt mörkt. Mest tror jag faktiskt att jag saknar min människovalp Isabella mest. Vi har för kul ihop. Även om det kanske är skönt med lite semester ifrån varandra också. Hon är ju ganska intensiv den där trollungen, särskilt när vi ska ut och gå och hon drar mig i halsbandet dit hon vill. Det är som om jag inte har någon talan. Vad önskar du mest just nu Jaxy? Ja hmm. Praliner, fläktande palmblad och en bra netflix-serie. Nä bara skämtar. Jag längtar efter min familj och mitt normala liv, pre-Kicken så att säga. Det är ju ganska ovant att se dig så här deppig Jaxy du är ju annars en hund med ganska mycket attityd och livsglädje? Jo men jag ska skärpa mig sen. Det är bara en dålig dag nu, jag är ju så illamående. Annars är jag ju born and raised Jack Russell och vi har ju inga dåliga dagar om man säger. Mina energinivåer är alltid på topp, förutom när matte har tagit med mig på någon jobbig löptur där vi springer vilse. Så nästa intervju då kanske du både har valpar och är på bättre humör? Okejrå. Känner mig redan på bättre humör faktiskt. Gillar ju när allt ljus är på mig och här i bloggen får jag ju verkligen skina. Det glädjer mig Jaxy, vi hörs snart igen, lycka till med soffan och pralinerna.