Dags för intervju med Jaxy igen! Det lilla livet är ju mer än åtta månader nu och mycket har hänt. Berätta Jaxy, vad har hänt sen sist? Ja vad har inte hänt? Först var vi ju i Schweiz och det gillade jag skarpt. Vi hikade varje dag och ni ska se mina lår - som kycklingklubbor säger matte. Lite mer fit än de övriga i familjen kan man säga. Jag varvade dem upp och ner i backarna, de slöfockarna. Sen flög vi tillbaka till Sverige. Jag hade lite svårt att sitta still i planet och eftersom jag är så rasande söt fick jag sitta i knät på Ivar utan att flygvärdinnorna sa något. Tvärtom, de tyckte -förstås- att jag var bedårande. Jag åt smörgås och höll mig olycksfri. Väl på Arlanda blippade tullen mig och så fick jag äntligen kissa. Det gjorde jag på "rök inte skylten" alldeles rakt utanför dörren. Kunde bara inte hålla mig längre. Hur känns det att vara tillbaka till Stockholm igen då? Ett ord om Stockholm. Booooooring! Jösses så trist det är här. Jag är så rastlös att jag klättrar på väggarna. En promenad runt Djurgården på morgonen får mig knappt trött nu för tiden. Så jag har utarbetat en teknik för att få matte och husse att vara ute med mig så mycket mer. Jag tuggar på allt jag ser helt enkelt. Leksakssvärd, mattes nya skor, mattes gamla skor, gosedjur (matte hittade en tygremsa med ett öga på i badrummet och blev tydligen väldigt upprörd) och möbler. Matte säger att jag är för gammal för att hålla på och tugga på allt och ger mig ett tuggben istället. Ett ord om tuggben. Booooooring! Så jag låtsastuggar lite i i några minuter och sen förstår ni så har jag en jättekul grej som jag gör. Jag gömmer benen! Gärna som en liten överraskning till matte. Till exempel hennes handväska när hon ska på möte, i hennes kasse med kaffemaskinen till kunderna nu när hon skulle till Formex eller - bäst hittills - på hennes huvudkudde så hon fick en chock när hon la sig häromkvällen och kände något hårt och lite kladdigt i nacken. Känner mig mycket nöjd med upplägget. Något annat kul som har hänt? Jag har lärt mig cykla! Alltså inte själv, men springa bredvid cykeln. Det är faktiskt riktigt skoj och då får jag skena av mig all den där jack russel-energin som bara sprudlar inom mig. Nu när matte inte orka springa längre och husse har ont i hälsenorna så cyklar vi istället. Mycket trevligt om jag får säga det själv. En annan riktigt kul grej som har hänt är att jag är så stor att jag kommer upp i sängen själv. Moahaha, det hade de inte räknat med! Så nu sover jag också i sängen varje natt, you can't stop me. Hur går det med inkallningen då Jaxy? Det var väl lite sisådär med den? Jo tack. Min gammelhusse (alltså mattes pappa) tycker jag är den mest ouppfostrade hund han har träffat, men jag har faktiskt blivit riktigt bra på att komma när de ropar så han har fel. Jag kommer direkt och stannar så att de kan koppla mig. Vad mer kan de begära, jag är ju en friiiiii individ! Matte är i alla fall väldigt nöjd över mina framsteg och säger att jag är duktig. Det gillar jag. För alla älskar ju mig, tihi. Tack för intervjun Jaxy! Här hittar du del 1 och här hittar du del 2.
