I söndags gick vi på den obligatoriska loppmarknaden El Rastro. Den äger rum varje söndag. Först kändes det inte som en toppenidé. Det var för varmt, för mycket folk, för många barn att hålla reda på och - vid första anblick - bara skräp. Men sen så slog min loppisanda till. Jag älskar min loppisanda. Den fick utvecklas under många år på Österlen när vi firade somrar där. Man måste helt enkelt lära sig att sålla med ögonen. Krimskramset måste sållas bort och godbitarna måste man kunna se under/bakom annan bråte. Sedan måste man kunna pruta utan att skämmas. Och som jag fyndade! Hjälp, köpte två stora grejer till nya huset. De var bara sååååå rätt. Men nu vet jag inte riktigt hur jag ska få med allt på flyget hem. Det ena är ett litet bord som ser ut som en ananas... Godbiten som stod och gömde sig under ett krucifix. Det fanns massor av kul möbelutställare. Här är Ced och hans syster med barn i "köpa pelare till systerns ombyggnad-tagen". Blev dock inget denna gång. Både jag och Ced fastnade för en lampa som hängde utanför en "smatt". Den glade innehavaren kom ut och sa att han hade fler inne. Vi rullade in med vagn och allt bland bråten. För att hitta den här lampan. Vid första anblick ser den inte så speciell ut. Det mättes och funderades och vi slog till. Rakt av 70-tal, kommer bli så snyggt tänkte vi. Men kändes ändå lite crazy. Sen fick vi se en bild där lampan var ordentligt upphängd och tänd. Mitt inredningshjärta smälte... Huuuuuur cool? Så den slog vi också till på. Hahaha. Så galet att köpa möbler i Spanien. Men samtidigt underbart. Minnen för livet. Nu ska vi alltså bara få hem detta. :) Ha en fin tisdag, KRAM Great and super fun flea market, El Rastro, on Sundays in Madrid. So much to see. xxA
