Semestern är officiellt slut och traditionsenligt summerar jag! Antal familjemedlemmar med på resan: 5 i fyra veckor, 3 i 2 veckor. Antal djur på resan: 0, om man inte tar med x antal insekter, herrelösa katter i trädgården och annat löst. Antal nätter utan att gå upp och natta om Isabella minst en gång: 0 Antal böcker lästa: 1, Simona Arnstedt, panikinhandlad på Arlanda (när jag var hemma för begravning) och så mycket tantsnusk att jag skämdes i flygplanssätet, haha. Antal timmar på solstolen per dag: 0,5 Antal timmar springades efter Isabella på stranden per dag: 5,5 Antal middagar ensam med Cedric: 3 Antal löpturer: fler än jag trodde i hettan! Så nöjd. Antal gånger jag använde min locktång: 1, sedan löste den fuktiga luften resten. Antal SPF i ansiktet: 50 Antal hiker i Schweiz: 3 Antal ostfondues: 0 Antal festnätter: 1 Antal croissanter med nutella: 10 Antal pooldopp: 1 Antal havsdopp: 30 Antal båtfärder: 10 Antal färgglada drinkar: 1, desto fler glas vin. ;) Antal kulor glass: 50 Antal resväskor: 8 + x antal handbagage och en vagn. Antal "klassiskt början på semestern-mental breakdowns": 1 Antal spelade spel: 1. Rummikub med svärmor. Antal hyrbilar: 7 istället för 3, fråga inte... Antal skrikattacker på flyg för Isabella: 3 Antal skrikattacker på flyg för mig: Nästan en, på personalen i onsdags när vi flög hem och en purser hade en "snäv" syn på ensamresande mor med handbagage. Men jag höll mig. Antal % dagar med sol: 98 Antal % vaken tid med Isabella på höften: 70 Jag summerar den här sommaren som underbar men inte så "relaxing"! Det var faktiskt otippat slitsamt med Isabella bitvis. Nu låter det kanske lite klagigt och otacksamt. MEN - hon har haft någon slags utvecklingskris (18-månaderskris) och har bara velat vara med mig. Helst buren, hela tiden. Det gjorde att min vänstra höft helt tackade för sig, det gick upp i rygg/nacke och så toppade hon med urdåliga nätter - varje natt. Det var omöjligt att sätta ner henne, då skrek hon som en stucken gris. Cedric gick an om inte jag var där men annars = 100% mamma. Tappade helt sin självständighet som att kunna leka lite själv osv. Jag kunde inte göra en enda grej utan att hon stod och grät och ville bli buren. Så jag bar. Och bar. Och bar. Och bar. Det blev bättre allteftersom och i Schweiz började hon bli sig själv igen, skönt. På höften. I knät. På höften. I knät. I knät. På höften. Men oavsett om vi sovit dåligt och jag är lite trött i ryggen så känner jag mig klart inspirerad och pepp på hösten. Fått massor av härliga idéer, fått komma ner i varv, ätit gott och verkligen, verkligen hängt med barnen. Så mysigt. Har ni haft en bra sommar? KRAM
