Varför är det alltid så här det känns när första riktiga vinterpåminnelsen kommer? Att det känns som om allt blod försvunnit från kroppen och man börjar frysa bara av att titta ut? Idag var det snöglopp utanför fönstret när vi vaknade. Burr. Inte redo! Och värre ska det tydligen bli. Dags att rota fram vinterkläderna för barnen, byta till vinterdäck och hoppas att vintern blir mild. Vilket jag av någon anledning inte tror att den kommer att bli. Jag misstänker vargavinter. Hua. Vintern är ju inte riktigt min årstid som ni vet. Drömmer mig till varmare breddgrader. Vi har ju varit ett gäng gånger på Mauritius och jag gillar verkligen den ön. Det är varken särskilt spännande eller äventyrligt där, men det är också det jag älskar. Det finns inga måsten mer än att njuta av familj, strand och sol. Dessutom känns ön tämligen säker vilket jag gillar när man reser med barn. Nu till jul blir ju lite tajt kanske, men senare på vårvintern kanske kan funka? Måste kolla... Lite vykort så länge: Härliga tider! Särskilt nu när jag drömmer mig tillbaka, haha. Ha en fin kväll. KRAM Day dreaming of warmer places. Especially today when the first snow came. So not ready mentally! xxA
