Jag tror att gårdagen var sommarens bästa dag. Jag kom på mig själv med att bara sitta och titta ut över havet, min familj, omgivningarna och bara känna ren skär lycka i hela kroppen. Vi hyrde båt och drog iväg med målet Tavolara, en ö utanför den nordöstra kusten. Hit kan man också ta färja från Golfo Aranci eller Olbia tex. Det finns inte så mycket att göra förutom att äta en supergod lunch på "Da Tonnino" (glöm ej att boka bord) eller klättra upp till toppen med guide. Just klättra är riktigt tufft och något som Ced och Ivar gjorde förra året. Då börjar man vid 05 på morgonen för att det inte ska vara farligt varmt när man väl kommer upp till toppen och måste ta sig ner igen under ett par timmar. Sardinien är ju minst lika härligt från sjön och har man möjlighet så försök hänga med på en båt, hyr en eller åk med färja till någon av öarna runt om. Man behöver båtförarbevis när man hyr men i övrigt är det bara att köra. Det kan vara bra att ringa runt till lite olika uthyrare (finns i varje hamn i princip) och kolla priser. Spektakulära berg och klippor som är spännande att titta på om man är tio år. Eller 42. Det här är baksidan av Tavolara där tydligen den amerikanska marinen har sin medelhavsbas. Allting är mycket hemligt och oklart med vägar som går rakt in i berget, många olika master och konstiga luckor i vattennivå. Ljuset var magiskt så jag tror jag fotade 100 bilder på barnen. // Klänning Sebago adlink // Isabella "körde". Notera hennes armband. Vi köper dem på marknaden i Porto Rotondo. Förra året sköldpaddan och i år nyckelpigan. Hon har dem 24/7. Vi mötte upp Malin och Steffi och deras familjer för lunch här: Så här gullig är lilla hamnen. Mammas små hjärtan. Efter lunchen styrde vi mot Isola di Mortorio som är som en stor, turkos lagun. Här är fantastiskt att bada. Vi la ihop båtarna, barnen simmade non-stop och vi vuxna bara andades in - andades ut - och njöt. Bra gäng! Så kom glass och fikabåten förbi med godsaker. Det finns ju en motsvarighet i St Tropez också (där försäljningskvinnan alltid är topless av någon anledning) och här har man ju förstått sin kundgrupp. Stark espresso, kall kaffeglass och strutar till barnen. Vi åkte trötta, saltiga och mycket lyckliga hem genom dalarna i solnedgången. En helt igenom fantastisk dag. Jag kan inte sätta fingret på vad det är exakt med den här ön, men det är det ett av få ställen som får mig så lugn, avslappnad och ostressad. Bara nu när jag skriver det här, det är tidig morgon och det är fuktigt i luften, fåglarna kvittrar och nattens dofter ligger kvar. Underbart. KRAM
